lördag, mars 31, 2007

En helt nyyyy väääärld

Alltså killar som springer omkring och flörtar med en fast de inte är intresserade borde få ett kok stryk.

Så, det var dagens avreagering. (avreaktion?)

Och nu till något helt annat.

Min nya hobby är en helt ny värld för mig.

Pardans.

Pardans till swingjazzband.

Pardans på lokal.

Ingen är full. Det säljs inte ens alkohol. Jo... lättöl och mellanöl tror jag. Fast nästan ingen köper det. Alla är trevliga och glada och pratar med varandra. Ingen får fyllenojja och slåss. Ingen sitter på toan och gråter. Ingen fylletafsar. Istället dricker man vatten, tar på sig bekväma skor och svettas ihop en hel kväll.

Och pratar.

Och pratar när man dansar! Jättekonstigt.

Och när man inte dansar sitter/står man som en panelhöna och väntar på att någon ska bjuda upp en. Fast oftast gör de inte det, så man får SJÄLV bjuda upp någon! Och DET, mina vänner, är INTE LÄTT när man är blyg-Ozzy. Men, jag gjorde det. En gång. En skitasnygg kille dessutom. Ser lite rockabilly ut. Snygg stajl. Ozzys favvostajl.

Och så dansar man.

Pardans.

Det är ju ganska närgånget med pardans alltså. Mage mot mage. Ben mot ben. Håller händerna. Man blir svettig, och danspartnern också, men det skiter man i och lägger gladeligen armen runt partnerns plaskvåta rygg. Och ibland när man snurrar runt så får man svettskvätt från killen i ansiktet. Fräscht? Who cares.

Och sen när man dansat ett par låtar är man så svettig och varm så man måste gå ut och ta en nypa frisk luft. Och då tar man en nypa frisk luft! Inte en nypa cigarettrök! Jag tror jag såg en enda rökande person igår. Att jämföra med fylledanshak där rökrutan alltid är fullknökad.

Och när klockan är tolv och bandet slutar spela tar folk sitt pick och pack (extraskjortor (folk byter skjortor under kvällen pga extrem svett!), vattenflaskor mm), byter skor och vandrar hemåt i natten. Trötta som fan. Av utmattning. De enda som raglar och inte kan gå rakt är de som har fått skoskav.

En helt ny värld!


fredag, mars 30, 2007

ghaggmarrrgannnn

Why oh why är jag så dålig på morgnar? (mornar?)(varför är det förresten aldrig nån som kommenterar mina grammatiska parenteser och GER MIG SVAREN PÅ HUR SAKER OCH TING STAVAS, BÖJS ELLER HETER PÅ ENGELSKA) När klockan ringde kl sju i morse övervägde jag, som vanligt, att skita i föreläsningen och sova istället. Men, pluggpretto som jag är tänker jag, efter en halvtimmes snoozande att jag kanske missar något viktigt. Har ju dessutom fyra böcker som måste in på bibblan idag om jag inte ska bli lusfattig. (det är jag redan i och för sig) Så jag släääääääpar mig upp.

Och nu borde jag verkligen hoppa upp på hojjen och cykla iväg så jag hinner köpa en enormt stor kaffe på seven eleven. Men det gör jag inte. Istället sitter jag och funderar över hur det gick till när jag blev ett morgonmonster. Det fåtal läsare som känt mig sen tidig ålder vet att jag förr var uppemedtuppen-Ozzy. Gick och la mig vid tiosnåret. Gick upp typ åtta. Eller ännu tidigare.

Sen kom förfallet.

Folkhögskola. Sena nätter med te och flummiga diskussioner med palestinasjalar.
Arbetslöshet. Sena nätter med öl eller kaffe.
Skaffa dator. Sena nätter med chattande och surfande.
Studentliv. Say no more.

The morgonmonster was born.


torsdag, mars 29, 2007

Hur sätter man titel på det här?

Jag är sjukt dålig på att hålla mig till ämnet när jag bloggar. Ett riktigt bra blogginlägg avhandlar ett ämne enligt Ozzy. Så, här kommer ett mycket tydligt exempel på hur man inte ska skriva.

Brontosaurus Rexgrannen är helt vedervärdig. För han väsnas liksom... finstilt? Eller vad faen ska man kalla det? Om nån spelar musik eller instrument eller borrar, då kan man lätt säga "lägg av med det där, jag försöker sova", men hur säger man "kan du gå lite lättare med fötterna och stänga skåpsdörrarna lite försiktigare"?

När jag blir upprörd blir jag så galet dålig på att uttrycka mig. Helst skulle jag vilja springa över till grannen och vråla "hörrudu din jädra Brontosaurus stek ägg!" (stek ägg var av någon anledning en mycket grov förolämpning under min tonårstid. subba stek ägg. stek ägg?! what?! why?! förf.anm.)

Och vad in gods name ska jag välja för andra inriktning? Det börjar bli bråttom. Svenska 2? Historia? Samhällskunskap? Gimme tips!

Trodde jag skulle veta vad jag ville efter 2,5 år på lärarhögskolan. Och det vet jag ju i och för sig. Jag vill läsa på högskolan för resten av min liiiv.

Gårdagens längsta teckenspråkskonversation: Ozzy: Fint väder! T (döv kille i klassen): Ja, skönt!

Sen dog det. Jag kan ju fan ingenting. Men vi andra började prata om "hur tecknar man det och det och det". Så där satt T och såg oss säga choklaaaad. Gott. Kaffe. Sen sa jag till T: Choklad jag i väskan. Gott.

Stackarn. Vilka torftiga samtal han får uppleva. Teckenspråk borde fan vara ett ämne i skolan. Vad får man mest användning för i livet liksom? Räkna algebra eller kunna prata med döva? Fast... det är kanske för att jag inte har matte som jag tycker att algebra är helt menlöst. För jag tycker ju att det är livsviktigt att ha läst en klassiker. Men det tycker kanske inte matematikerna. Man kanske skulle uppmana till krig mellan ämnena?

Vandrar vild som jag tipsade om igår har myntat ett bra uttryck för ovanstående fenomen. Tangentbajs. Ja, hennes blogg var skojig idag också. I think I will be a stammis.



onsdag, mars 28, 2007

sermanpå

Påminnelse till mig själv: kolla upp den här bloggen igen. Väldigt sällan man trillar in på främmande människors bloggar och faktiskt tycker att det är kul att läsa dem. Finns ju så mycket dritt i bloggvärlden! Den här bloggen till exempel. Den är rätt bajsig emellanåt. Men så är ju bajs mitt favoritämne också.

Behöver jag förresten tillägga att jag fortfarande inte pluggat ett skit?



Förresten!

Efterlyses: Sätt att laga lax på som inte är såhär:

Salta, citronpeppra och kör i ugnen
Salta, cayennpeppra och chilia och kör i ugnen
Salta, peppra och knö på en gegga av yoghurt, fetaost och rosmarin och kör i ugnen
Salta, peppra och smeta på senap och kör i ugnen
Cutta upp i småbitar, krydda med något av de två översta och fraja i stekpanna

Det får inte ingå mjöl eller honung heller. Eller annat gi-ovänligt.

För övrigt så har jag just hittat lite nya neggos och possos i nya lägan

Posso:
Det går väldigt mycket fortare att städa denna än den förra
Det ligger inte en massa långa Jakob-hår överallt
Det blir mycket mindre disk för köket är så tråkigt så jag lagar ingen mat

Neggo:
Det är en stor gräsplätt utanför med två fasta grillar. Där är det grillpartaj varenda kväll så man kan inte ha öppet för då luktar hela lägan brandrök
Det ligger på första våningen så man kan inte ha öppet på natten för då hoppar mördare, våldtäktsmän och katter in
Det är sol hela morgonen så det blir skitvarmt på morgonen
Det finns ingen fantastisk liten solplätt att sätta sig på i närheten

Jag saknar verkligen balkongen i förra lägan.

Nu måste jag kolla till chilicayennpepparsaltlaxen som står i ugnen.


Vad hette det? Pluuhhhgg? Känner jag inte igen.

Oj oj oj oj oj oj oj.

Jag måste vara den lataste människan i världen. Skrev ju i förra inlägget att jag skulle få ändan ur vagnen och sätta mig i solen och plugga. Ööö... 20 minuter innan föreläsningen skulle börja var jag redo för plugg. Och då mötte jag en massa klasskamrater. Så, padde plugg. (pas de = ingen, inget, inga på franska, förf.anm)

Föreläsningen var måttligt intressant och gick mest ut på att jag och Jens satt och fnissade åt skojiga tecken som teckentolken gjorde och en viskande diskussion om huruvida teckentolken var snyggare nu när han klippt sig eller inte. Teckentolken är som en vandrande skyltdocka. Flawless. (heter det så?) Så när det var dags för paus så sa alla på min rad att de skulle skolka andra halvan för att föreläsningen var så ointressant. Mesig som jag är så föll jag för grupptrycket med motiveringen "ja, vi tjackar en falafel och sätter oss vid kajen och pluggar i solen". Två timmar senare hade jag läst ett enda stycke och inte fattat nånting. Jag hade också snackat en massa skit med Erika, Maria, Jens och Christoffer. Cyklade hemåt för att sätta på en balja kaffe och sätta mig i solen här och plugga istället. Fast först måste jag ju förbi dansbutiken och hämta mina nya dansskor!

När jag står i kassan och ska betala så kikar Moa, Johanna och Frida in. Hohooo ska du med och fika? Tuff som jag är sa jag "nej, nu får det vara nog, nu MÅSTE jag hem och plugga". Upp på cykelen igen. Kommer till humanisten då jag återigen hejdas av Lisa (klasskamrat under Paristiden) och då måste man ju stanna och prata för vi har ju inte sett varandra på tusen år minst.

Nu är klockan 17:22 och jag har fortfarande inte läst en rad. Jag måste dessutom fraja lite lax som jag la på upptining i morse för att tvinga mig själv att laga mat. Och kl åtta ska jag vara på Forum och lära mig shimmy shammy eller vad det hette.

Laxen ligger och stirrar på mig.

Jag vill inte. Why oh why did I put the lax on upptining? Jo, för att jag känner mig själv.


seg deg

Som vanligt nuförtiden har jag inte en aning om vad jag ska skriva om.

Är mest irriterad på peddan att de inte har fixat fram ordenligta läshänvisningar så man kan hinna läsa klart böckerna innan de ska lämnas tillbaka. Grrr. Morrrrr.

Borde för övrigt få arslet ur vagnen och göra mig i ordning så jag hinner sitta i solen och läsa lite innan skolan börjar kl ett.

Jag är dummmm jag är seeeeg jag simmar i en jättedeeeeg (citat KSMB förf.anm.)


tisdag, mars 27, 2007

Good morning everyhopa, jag är ambivalent

Min morgonrutin har förlängts med sisådär en timme. Måste ju läsa bloggar! Så, här sitter jag nu. Klockan är tio över elva, och jag har inte gjort ett skit än. Käkat frulle och läst bloggar. Och mail. Skara sommarland är intresserade av att anlita oss i sommar. Jippiekayey. Då kommer återigen ambivalensen. Hur kul tycker jag egentligen det är att clowna?

I vissa situationer är det dökul. Tixempel på en teater med en publik (barn eller vuxna) som är fokuserade på vår föreställning. Eller på stan, improvisera i "vanliga" miljöer. Inte ställa sig i mitten av Nordstan och hålla hov, (jo det kan vara skitkul, lussetåget var ju grymt att köra där) utan göra mer vardagliga saker. Som clown. Gå och fika. Som clown. Sitta på en parkbänk och läsa tidningen. Som clown. För DET är något som gör folk glada. När de inte förväntar sig att få ett skratt.

För några år sedan gjorde jag och Eva ett jobb på ett ställe långt bortistan i Göteborg. Ingen av oss hade bil, och det fanns ingen loge att sminka sig i och byta om. Så vi fick helt enkelt göra det på teatern och sen ta bussen till stället vi skulle jobba på. Vi hoppar på bussen. Sätter oss. Och får höra en gubbe som sitter instängd i taket på bussen säga "nästa Östra sjukhuset". Mycket konstigt tyckte vi. Stackars lilla gubben! Vi måste hjälpa honom ut! På ett säte bredvid satt en gammal farbror. Som var helt med på noterna och började diskutera med oss hur vi skulle få ut lilla gubben i taket, eller om gubben kanske ville vara kvar i taket. Fantastiskt.

Sånt är roligt. Men på nöjesparker? Folk är helt uppstissade av åkattraktioner och sockervadd. Men... det är ju liiiite kul. Hmmm. Ambivalens.


måndag, mars 26, 2007

Så går en dag i våra liv och kommer aldrig åter

Dagens avslöjande: Jag är BLYG som fan! DET kan man INTE tro.

Dagens konstigaste sammanträffande: Går in på dansbutiken för att leta skor. Hoppla, där jobbar en kompis! Och... där kommer tramsbyxan in för att tjacka brallor! Två överraskningar i en, det går ju bara inte.

Dagens pinsammaste: Jag har glömt vad kompisen som jobbar i affären heter. Så när jag var där fick jag ropa typ "Du, kan jag prova en storlek större".

Dagens dummaste: Jag har för långa smala fötter för skor. Speciellt för dansskor.

Dagens nej jag skulle ju gå ut i solen: Somnade i sängen med skolartiklar i handen. DÅ är det tråkigt att läsa. Om man somnar med papprena i handen.

Dagens längsta 1: Tid att hitta nånstans att fika utomhus - 1 timme.

Dagens längsta 2: Kön till falafelkungen (entimmasjakten på utomhusfik slutade där istället för vi hann bli hungriga.)Den gick över halva Kungstorget.

Dagens komiskaste: Dela in oss i basgrupper i skolan. E hugger på en sekund M och L så vi ska slippa få dryga farbrorn som vill bräcka alla. (Obs: "Farbrorn" är lika gammal som mig. Eller ett år äldre kanske.)

Dagens yeah: Cykla i kortärmat och uppvikta jeans utan att frysa.

Dagens neah: Fortfarande singel och gammal. Läste precis ett blogginlägg om en tjejs farföräldrar som varit gifta i 74 år och låg på tredje plats vad gällde Sveriges längsta äktenskap. Jag kommer inte klå dem. Jag får operera om mig till kille och ragga upp en bög helt enkelt, för de gillar mig i alla fall.

Dagens låt: Oh Mary don't you weap - Bruce Springsteen (The Seeger sessions)

Dagens NEJ DET HAR JAG MISSAT: Biljetterna till Stones släpptes idag.

Dagens JAHA DET HAR JAG OCKSÅ MISSAT: Det finns biljetter kvar. Billigaste kostar 790 spänn. Jasså, gubbarna har inte pengar så det räcker?!? Morr. Grattis Stones, ni kommer få en moderatpublik. För det finns väl inga fattiga moderater?

Själv får jag nöja mig med snikens kulle. Nån som har varit där nån gång? Man ser SJUKT DÅLIGT! En gång i forntiden åkte jag, Marika, Jonas och Tony och letade upp den. När vi hittade den och såg hur dåligt man såg blev vi minst sagt sura. Så vi ställde oss på led och... moonade åt hela Göteborg och skrek MAJKUL (för det var Michael J vi skulle snika på). Moget.

Dagens få loss ändan ur vagnen Ozzy: Ska cykla till lindyhopen om en kvart. Senast! Måste ta på byxor, strumpor, packa skor vattenflaska och frukt och sätta upp håret i en dansvänlig frisyr.


söndag, mars 25, 2007

----------------------

När jag vaknade idag morse kändes det fasen inge bra.

Det var skitfint väder ute.

Och jag... var ensam.

Ni som har partners, vill bara påminna er om hur lyckligt lottade ni är. Ni har alltid någon självklar att hitta på saker med. Jag måste ragga kompisar som inte är upptagna med sina partners en sånhär solig, varm och fin dag.

Hittade en som tur var. Vid första försöket till och med. Robert my darling. Fika och prat om litteratur och undervisning (ja vi är så svensknördiga som man kan bli!) i solen och sen en timmas svettigt lindy-övande i hans vardagsrum. Kände mig nästan inspirerad när jag cyklade hem. Inspirerad att försöka ta tag i mitt hem och få det mer trivsamt. Kanske man mår bättre då. Nästan så inspirerad att tanken på matlagning kändes uthärdlig.

Kom hem. Putsade fönstrena i vardagsrummet. Röjde lite. (Med betoning på lite.) Hämtade en taklampa och hängde upp i köket. Fixade ett litet bord till tv:n i sovrummet. Sen dog den. Inspirationen alltså. Åt lite micrad äckelgratäng från i onsdags och satte på tv:n.

Det är liksom inget kul att göra fint när ingen annan än jag ser det.



Öppet kärleksbrev till byhålornas korvmojjar

På grund av lyckliga (kalas) och olyckliga (försening) omständigheter hamnade jag idag utanför Harrys korvbar i en mycket liten och hålig håla någonstans i Sverige. Eller Korrys harvbar som vi benämnde den då jag bodde någonstans i närheten av denna håliga håla.

Korvkiosker är verkligen ett stycke Sverige.

Köpte en luffare. (Bröd med mos - Ozzy äter inte grisar)Tjejen i korvmojjen var überkäck och trevlig.

Satte mig... på den stora parkeringen som omger Korrys harvbar. Det fanns st 2 såna dära bord-bänk-i-ett. Jag satte mig. Helt ensam. Öde.

Det bränner förbi några finniga tonåringar på moped.

Strax därpå svänger en bil in. Hör inte vad han beställer, men efter en stund hör jag hur hon som jobbar i Korrys med hallåjaegötteborrrrgarenästanhumortonfall: Får du ingen mat hemma ellerrrr? Hon säger det inte med ironi i rösten. Det är äkta.

Funderar på om den repliken hade kunnat låta så genuin i låt säga en håla nära Stockholm.

Blir snorig av att sitta ute och trycka i mig käk i rallyfart. Ber om en extra servett. Tjejen i korvmojjen ger mig så gärna sååå en servett.

Jag antar att det jag vill säga med det här meningslösa inlägget är

Korvmojjen må aldrig dö! Bevara korvmojjen!




lördag, mars 24, 2007

Tack för den nattliga väckningen jävla idiotgranne

01:47

Bank bank bank

Ingen reaktion

På med kläderna

Över till trappuppgången bredvid

Bankar på dörren

De har så mycket fest så de hör inte att jag bankar på dörren

Jag ringer securitas för första gången i mitt liv

Arga Ozzy kommer imorgon bli morgonmonstret

Såhär kan man ju inte ha det. Aldrig få sova i sitt hem. Jävla studentlänga. Det här huset är verkligen helt galet.

Å, nu lyssnar de på en bra låt i alla fall. Snälla securitas kom NU!


fredag, mars 23, 2007

Jag - en tävlingsmänniska

Det är på blodigt allvar

ALLT

är på blodigt allvar

Jag och Johanna var på musikquiz igår

Jag höll på att slå sönder skallbenet när vi fick veta att låt nr 1 faktiskt VAR 3 doors down som vi skrev först som en ren gissning, men sen ändrade till Good Charlotte efter att Johanna varit ute och rökt och hört folk stå och berätta svaren för varandra.

Man ska inte lyssna på folk som inte kan musik när man fuskar.
Vi tyckte hur som helst att det var legitimt att fuska eftersom de som stod ute när Johanna var ute sa "ska vi byta information med varandra". Så, alla fuskade. Alla sjöng dessutom med i låtarna. Och quizmastern spelade titlarna. Vi satt och argade upp oss en stund. Sen kom vi på att meningen med quiz är att ha roligt. Inte att vinna.

Sen vann vi

Med 13 poängs marginal

OZZZ!!!!

Fast nästa gång ska jag vara nykter.


torsdag, mars 22, 2007

Därför blev det inget inlägg idag

För ett tag sen kom jag att tänka på att jag inte varit ute sen typ... nyår.

Och sen funderade jag på varför

Och inbillade mig att det kanske var för att jag faktiskt kände mig harmonisk och glad utan party. Det kan liksom vara skitnajs att sitta hemma med sig själv och en kopp te.

Sen blev jag full

Och kom på varför jag undviker alkohol

Alkohol gör mig depp

Fetdepp

Vad håller jag på med?

Varför lyckas jag inte skapa mitt liv så som jag vill ha det?

Vad är det med mig som inte duger?

Här sitter jag, i en ful lägenhet som jag inte trivs i. Ensam. Utan något som gör mig glad. Jag orkar liksom inte. Orkar inte göra klart. Har fortfarande saker i kassar överallt. Orkar inte ta hand om. Orkar inte laga mat. Det enda jag orkar är teatern och skolan. Det är det enda som är kul. Fast tycker jag att det är kul egentligen? Eller är det bara för att det håller mina tankar upptagna?

Det här livet är fan bara plast

onsdag, mars 21, 2007

MördarOzzy de e ja de e ja

Jag har märkt att jag har ett ganska irriterande karaktärsdrag

nämligen

Surkärringen

Jag är helt enkelt en regelryttare

Man ska komma i tid
Man ska läsa sina läxor
Man ska passa tiderna i tvättstugan och inte dra över
Man ska, helt enkelt.

Jag försöker lägga band på mig, då jag inser att det faktiskt inte spelar någon jäkla roll i hela världshistorien att någon inte följer reglerna till hundra procent

Ändå kan jag ibland inte hålla mig

Det finns speciella tillfällen, då jag bara måste

När gångtrafikanter går på CYKELBANAN fast det finns en GÅNGBANA precis bredvid. Speciellt om de går på cykelbanan precis där det är ritat en stor cykel i marken på ena banan och två människor som promenerar på den andra. Kan man gå på cykelbanan ska man fan kunna gå på bilbanan också. Ut bland bilarna med er! Så, när folk går i cykelbanan så hugger Arga Ozzy. Ibland på det komiska sättet "flöööö" (flytta på er på göteborgska, red.anm), ibland på det mindre trevliga sättet "pling pling", och ibland på det dödsotrevliga sättet "broms broms MEN ÅÅÅÅHHHH JÄVLA IDIOTERRRR"

Folk som inte kan parkera. Bilar. Cyklar. Barnvagnar. You name it. Speciellt bilar som står parkerade så att det preciiiis INTE får plats en bil mellan den och nästa. Då vill Ozzy lägga en bajsklutt på den dumma bilens vindruta och hoppas att det blir frost över natten.

En kassa öppen i affären. Kön växer. Och växer. Plötsligt "ledig kassa här!" Och då går folk som inte stått i kö tidigare och ställer sig FÖRST i den nya kassan! Och fullkomligen skiter i att det finns folk som stått i kö i 20 minuter.

Nä jag måste sluta skriva om detta märker jag. Sitter här och blir skitsur.

Tamejfan



noll inspo

Ibland sitter man och skriver ett helt jättelångt inlägg, och när man når slutet inser man att... jaha, det här var ju skit! Ointressant för alla, myself included.

Som nu.

Har precis begagnat mig ganska fett av suddknappen. Ett långt inlägg om min musiksmaks historia. Who cares?

Dagens nya verb är hemsida. Som verb. Inte substantiv.

Idag kommer Sara, och jag ska lära henne hemsida, närmare bestämt gbgimpro-hemsida. Det är också ett verb.

Men innan dess borde jag pilla upp alla kläder som ligger på golvet.

För det finns väl inget tråkigare än att lägga in ren tvätt i skåp? Mycket roligare att slänga den på golvet och trampa runt på den i några dagar först. Så verkar i alla fall Ozzy tycka, att döma av hur det ser ut på hennes sovrumsgolv.



tisdag, mars 20, 2007

Idag handlar bloggen återigen om...

Minns ni bajspaniken" Och bajspaniken del 2?

Well.

Idag behövde vaktmästarna tillgång till alla lägenheter, för de skulle en gång för alla fixa varmvattnet i handfaten på tjottorna. Från kl 9 till 14 behövde de tillgång till lägorna. Såklart kan Ozzy (Ozzie? punktse ajabaja!) inte sova på morgonen av rädsla för att vaktis ska klampa in när Ozzy ligger och snusar helt näck. Så, går upp nio. Äter frukost. Slöglor på tv. Läser uppsats. Ingen vaktis. Och då...

börjar det tränga på

och eftersom klockan är kvart i tolv och vaktis inte dykt upp så tänker Ozzy

jag kan ju inte vänta tills efter två med att avyttra gårdagens förbrukade föda från min lekamen

muggar

spolar

sätter på en kopp kaffe

knack knack

Å hej vaktmästaren välkommen in på min nybajsade toa för att skruva på kranarna lite

Han måste tro att jag har grymma problem med magen eftersom det alltid luktar bajs på min toa. I alla fall alltid när han är här

Han kanske tror att jag har nån slags vaktis-bajsfetish.

Tvångsbajsar.

Detta inlägg är för övrigt tillägnat Rim som delar min humor vad gäller detta ämne.



måndag, mars 19, 2007

Arga Ozzy biter till

Ibland blir jag väldigt ilsk.

Som till exempel för en vecka sedan.

I onsdags.

Jag hade ju varit på Dolly dagen innan, och ville läsa lite vad tidningarna skrev om det och se lite bilder från konserten och sådär. Stod länge och väl och valde. GT? GP? GT? GP?

GP. Den är tjockare. GT är mest skvaller och hittepånyheter. Japp det blir GP.

Dum som jag var kollade jag inte inuti tidningarna innan jag valde. Kommer hem. Och hittar en liten liten liten fjuttig recension av konserten. Med en figurklippt bild på Dolly från ett helt annat tillfälle. That's it. På sidan bredvid fanns en recension om ett band jag aldrig hört talas om. De fick nästan lika mycket plats som Dolly. Dolly är världsartist. Dolly har inte varit i Sverige på 30 år.

Jag blev rent ut sagt skitförbannad. Inte minst för att GP i åratal dissat att komma och skriva om gbgimpro bara för att det inte är Stadsteatern. Jag blev så sur så jag skrev ett argt klagobrev till GP nöje.

Har jag fått något svar?

För ett tag sedan var Radio Göteborg och gjorde ett inslag om gbgimpro. Då berättade reportern att GP bara kommer och skriver om de får komma före pressvisningen. De kommer aldrig på pressvisningar. De kommer bara om de får skriva om nyheten en dag före alla andra.

Det är helt klart synd och skam att GP är den enda tidningen värt namnet tidning i Göteborg. Det är som ett monopol. Ingen kan hävda sig. GP makes the rules. And I hate it.



Kull!

Jaha nu har även jag drabbats av den senaste trenden i bloggvärlden. Jag har blivit kullad av It-mamman.

This is the way it goes

Bloggare som blir “tagna” ska skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Därpå väljer bloggaren sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter det är gjort skriver han eller hon en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit “tagna” och att de ska läsa ens egen blogg för mer information.

Låter som att nån kom på det för att locka fler läsare till sin blogg. Och jag är på!

  1. En gång var jag GB-clown. Det näst mest pinsamma jag gjort.
  2. Jag har sett Michael Jackson live tre (!) gånger. Första gången var jag ca 15 år och blev meddragen av Marina som hade fått (?) biljetter om jag minns rätt. Vi var alltså två små fjortisgluttare som gick på Michael på Eriksberg. Utan vuxna. I stora staden Göteborg som jag inte hittade i alls. Visste vad Nordstan var ungefär. Efter konserten skulle vi sova över hos Kim. Han hörde inte att vi ringde på dörren. Så vi fick leta reda på en telefonautomat (mobiler var varken praktiska eller vanliga på den här tiden) och ringa Marinas mamma som fick åka från Munkedal och hämta oss kl fyra på morgonen.
  3. Jag har dansat på samma scen som Leila K samtidigt som Leila K. På Göteborgskarnevalen. Jag var typ 16 år. Leila: Kom igen allihopa kom upp på scen för fan, dansa! Vilka nappar? Jag, Cicci (Nicko som jag gick på Dolly med) och Madde. Bara. Så där står vi tre och tycker vi är asfräna och dansar med Leila K.
  4. Jag har sålt fisk till Anders Gernant. (Hästkommentator à la 70 & 80tal. Han rrrrrrriverrrrrrr)
  5. Jag har spelat ost i en revy. Det pinsammaste jag gjort.
  6. Jag har somnat med huvudet i en toalettstol. Blev dessutom fotograferad.

Observera var Ozzys pinsamhetsnivå ligger. Ost? Pinsamt. Sova med huvet i toastol? Inte pinsamt.

Och vem kullar jag? Alltså jag har ju inte så många polare som bloggar, och kändisbloggarna lär knappast nappa.

  1. Cicci
  2. Rim
  3. Syrrans granne (tveksamt om han nappar)
  4. Matilda (har inte bloggat sen 16 januari, men kanske jag får igång henne igen nu!)
  5. Freddi (bloggar typ en gång i månaden, tveksamt om han nappar)
  6. Försökte via slumpenknappen på nyligen.se hitta ett lämpligt offer som jag vågade kulla. Hittade ingen. Så denna platsen lämnar jag fri om jag mot förmodan har någon läsare som bloggar utan att jag vet om det. Först till kvarn!


söndag, mars 18, 2007

Ett tristessfärgat inlägg om flyttlådor och krasse

Finns det något tråkigare än att packa upp grejor som stått i lådor i över en månad? Det finns ju en anledning till att de varit i lådorna i över en månad. Onödig shit! Fast man kan ju inte slänga det. IFALL...

Pratade med SG om krasse igår. Diskussionen uppkom då vi pratade om vad man kan plantera för konstiga saker i officiella planteringar, typ stora blomsterarrangemang inne på företag och så. Dill. Brännässlor skulle jag tycka var den ultimata humorplanteringen. Kom så att tänka på Jakobs blomma som han sådde en massa krasse runt. Vips. Krasse.

Vad är grejen med krasse? för att imitera Emanuel. Man kan verkligen fråga sig vad grejen med krasse är. Det smakar ingenting. Man blir inte mätt. Hur mycket krasse behöver man äta för att bli mätt? Vi snackar hinkvis.





Mitt tråkiga liv

Varje gång jag har varit ute och rest så får jag en slags tomhetskänsla när jag kommer hem. Ensamhetsångest blandat med vardagslivsångest. Vad ska jag göra nu liksom.

Samma fenomen händer när jag haft hemtenta eller uppsatsskrivning, eller slutat en kurs. Som nu. Buppsatsen in i fredags. Imorrn får vi uppsatser att opponera på. Men fram till dess?

Ja jag vet, jag har en fortfarande inte uppackad lägenhet att ta hand om och strukturera upp. TRÅKIGT! Jag kan helt ärligt inte komma på nånting jag vill göra idag som inte inkluderar fly hemmet och slösa pengar. Samtidigt är jag för lat för att fly hemmet. Dagens i-landsproblem.

Ska som tur är vara på teatern kl fem och spela föreställning. Dagens lifesaver.


fredag, mars 16, 2007

-----------------------------------------

Nu hade jag så tråkigt så jag började spela MS röj. Då har det gått långt. Vem spelar MS röj nuförtiden? Och varför har Microsoft ens kvar MS röj i windows?

Jag har förresten insett att tvättstugan som hör till nya lägan är värsta raggplejset. Förra tvättstugan var stor och rymlig och ofta ledig. Inte mycket folk där. Här är det alltid massa folk. Dessutom är tvättstugan jättetrång, så man måste knö sig förbi varandra, vilket oftast innebär ett "Ursäkta mig" och vips så var isen bruten! Finns ett problem bara. 99% av de som använder den här tvättstugan är under 25. That's my limit nuförtiden. Kan inte springa omkring med småpojkar längre. Den sista procenten är jag. Ozzy. Tant.

NU är det Lassedansarinte-dags!



Vågen!

Ett fyrfaldigt leve för Mona hon leve hipphipp

HURRA HURRA HURRA HURRAAAAAA

Äntligen en kvinnlig statsminister. Inte än då, men moderaterna lär väl inte få sitta mer än en period får vi hoppas. Inte för att jag röstar på sossarna heller. Men ändå. Mona e grym. Jag kanske till och med röstar på sossarna i nästa val bara för att hejja på Mona.
Sassa Brassa mandelmassa vi vill höra Mona prassla!
Är jag grymt långsam förresten? Bloggade inte jag om Hejja Mona för typ... flera månader sen? Jo, det gjorde jag. Klicka på labelen får du läsa.
Nu ska jag se Lasse Brandeby inte dansa.


Gokväll - Café Segköping

Andra säger att den ser ok ut. Och jag kan väl hålla med, den är inte skitful. Men den är inte Ozzy. Alldeles för färglös. Måste fixa till den helt klart. Mycket.

Nu kommer det ett fult ord.

Satan.

Så känner jag.

WELL, tatueringar leder ju till smått komiska händelser i alla fall. Fikade med Johanna idag. Kom på att jag måste smörja in tatten. Av med yttertröjan. Smörj smörj. Johanna: Å, får jag sno lite. Smörj smörj. Där satt vi, i varsitt linne och smörjde våra tatueringar på Brogyllens konditori. Med tattarna ut mot vägen. Såg rätt komiskt ut såg vi på de förbipasserandes miner.

Och ikväll, vad ska du göra då Ozzy?

Jotack, jag ska vara hemma ensam för ovanlighetens skull (märk ironin). Försöka få lite ordning här. Och tvätta. Kolla på Lets Dance.

Menlöst.

Dags att träffa mannen i mitt liv nu tycker jag.

PS: Dagens låt - Pat Benatar- Love is a battlefield.


Fy fasicken




Har du ångest Ozzy?


Ja




Ångest

Jag tänkte att jag nog tycker att tatueringen är fina när jag har sovit på saken

Det gör jag inte

Tvärtom

Såg mig i spegeln

Och började gråta

Nu har jag helt plötsligt en arm jag inte vill visa för någon

Som jag skäms för

Och jag lär ju inte få höra ärliga åsikter heller... För vem vågar säga till nån att "jamen titta vad fult det är. grattis, du ska ha den resten av livet"



torsdag, mars 15, 2007

Whomp - there it is!

62272 tecken senare sitter vi i ännu en ändlös msn-konferens och inser att...

vi är klara med buppsatsen

E och jag hittar gammalt vin i vrår som tappas upp i varsitt glas

sitter och tittar på dokumentet

kan inte stänga det

J gottar sig i förhandsgranskning

Jag räknar ord, om och om igen

Jag säger det varje gång, efter varje mastodontuppgift

Det är som att förlösa en bäbis

som att skita ut en melon






O no....


Ozzy ledsen

Ozzy ful på armen

Armen ser ut som en ledsen clownmun

Syns inte så bra pga plast och svajjig fotograf, men... här är den








Ajjää...

Idag ska jag iväg och plåga mig igen. Lagom till att tatten läkt och jag har börjat smygsova korta stunder på höger sida ska jag inte kunna sova på höger sida igen.

Min höft har börjat domna på nätterna.

Jag kommer inte kunna ha vanliga snygga kläder utan bara gamla fula som tål att bli nergeggade i några dagar.

Vad utstår man inte för att få ha färg på armen resten av livet?


onsdag, mars 14, 2007

Those are the days my friend?

En del människor är man helt grymt tajt med hela livet. Andra är man tajt med vissa perioder. Några är man helt grymt tajt med en period, och sen tappar man bort varandra för resten av livet.

En sån människa trodde jag Muminpappan var.

Muminpappan och jag delade hall när jag gick folkhögskola. Att dela hall var nästan som att bo i kollektiv. Vi hade en hall ihop, varsin toa, varsitt rum med dörr. Vi kunde stänga in oss om vi ville, men oftast stod dörrarna vidöppna. Första tiden på skolan bodde jag själv i ett rum. Efter kanske två månader fick jag rum bredvid Muminpappan. Det sa klick direkt. Inte kärleksklick. Men... soulmate-klick. Efter tio minuter var vi Muminmamman och Muminpappan med varandra och sprang omkring i snön och byggde snölyktor. För sån är jag. Lekig. Och sån är han också. I rätt sällskap. Det vill säga mitt.

Efter något år på skolan blev Muminpappan ihop med en tjej i ettan. Men inte sprack Muminfamiljen för det. Vi var som Bill och Bull, Helan och Halvan, Ler och Långhalm. Regisserade ihop. Satt uppe halva nätterna och analyserade pjäs. En riktigt bra uppsättning om jag får säga det själv. Tycker fortfarande det trots att jag har 10 år mer erfarenhet av teater nu och ser med helt andra ögon.

När skolan tog slut flyttade pappan hem till sin lilla håla inåt landet, och jag hamnade ganska snart i ett kollektiv i Göteborg. Där skiljdes våra vägar. För att aldrig mer korsas.

Trodde vi.

För några år sedan fyllde en gammal skolkompis från folkhögskolan 30 år. Och vem är på festen? MUMINPAPPAN! Vi pratade massor hela kvällen. Bytte nummer. "Vi måste höras och ses!" Ni vet ju hur det blir med sånt. Pappan och hans flickvän kom och såg en föreställning jag regisserat. Och återigen "vi måste ses oftare!".

Sedan dess har hans nummer legat i telefonboken i min mobil. Orört.

MEN

Ozzy är en spontan knäpp människa, som en dag på väg till skolan får ett infall och skickar ett sms till Muminpappan. "Hej Muminpappan! Här får du ett helt oväntat spontat sms från Muminmamman! Hur mår du.." osv. Får svar. Byter msnadresser. Chattar. Och idag fikade vi! Och, hur trevligt var inte det? Och hade tiden gått? Nä! Allt fanns kvar! Förtroendet. Samma humor. Samförståndet. Håller med. Precis så tänker jag också. Och så vidare.

Två extremt najsa upplevelser inom loppet av ett dygn.

Dolly och Muminpappan.

När kommer käftsmällen?


btw

På tal om Pulver å Nicko. Det är ett internskämt jag och Cicci kör med ibland när vi är för löjligt lika varandra. Som till exempel den gången vi skulle på The Ark i Lysekil. Cicci ska komma och hämta mig med bil hos mamsen. Jag går ner till vägen och väntar. Cicci kommer, svänger upp på uppfarten. Vi tittar på varandra. Och börjar asgarva. Vi ser EXAKT likadana ut! Samma hårfärg, likadana solbrillor, svarta linnen... sjukt fånigt.

Nu träffas vi inte så ofta och är således inte lika lika längre. Fast... igår gick vi och åt innan konserten. Betalade med kort. Lämnade legitimationerna. När servitrisen kommer tillbaka med dem är Cicci på toa. Servitrisen tittar på leggen, förvirrad och säger...

- Vänta nu... Vem av dem är du?


Goodbye Dolly

Det var... magiskt.

Både jag och Pulver var eniga. "SåHÄR bra trodde jag INTE att jag skulle tycka att det var!"

För det var det. Helt fantastiskt, otroligt bra.

Dolly var som en sagoberättare. Inbakad i glittrande luftig klänning i chiffong berättade hon om sig och sina 11 syskon, om mamma som sydde en kappa av små tygbitar till henne, om en gammal spågummas siande om Dollys framtid. Om Smokey Mountains.

Och vi lyssnade. Med gapande munnar. Ibland stod vi upp och hoppade. Men oftast satt vi helt mållösa. Trollbundna.

Speciellt när hon fyller hela Scandinavium med bara sin röst. Sjunger "Little sparrow" a capella. Helt knäpptyst i hela lokalen. Bara Dolly hörs.

Hon spelade typ... tio olika instrument också. Och tackade ödmjukast de som köpt rosa glittriga cowboyhattar utanför, för det kostar pengar att ha en kropp som hennes. Och tackade ödmjukast oss alla som hade valt att lägga så mycket pengar på henne, för biljetterna var ju inte så billiga. Så personligt! Så varmt!

Och... säga vad man vill om skönhetsoperationer men... darn it vad snygg hon är. Och hon är över 60! Fast det ser lite bisarrt ut. En pinne med två ballonger på. Men, det gör inget.

Flera gånger under kvällen kom jag på mig själv med att sitta och tänka "det är precis såhär konserter ska vara. det här är perfekt"



tisdag, mars 13, 2007

Hello Dolly

Sådärja. Nu ska Pulver å Nicko gå på Dolly Parton. Se så lika de är.




Nicko e lite brunare än Pulver




Vem är du vem är jag levande charader

Jag har ett handikapp.

Jag är nämligen sjukt bra på att komma ihåg namn. Och ansikten.

Jag tror också att alla andra människor i hela världen är lika bra på det som jag.

Vilket resulterar i många pinsamma siutationer.

Senast igår. Gjorde min första längre utflykt från lägan sen i onsdags. Gick på lindyhopen för att inte komma efter för mycket. Efter kursen är det måndagsdans. Då ser jag min käre danspartner Robert stå och prata med... Betty! Som gick Wendels två år efter mig! Och som jag har pratat med kanske... två gånger i hela mitt liv! Heeeej säger jag. Hon känner såklart inte igen mig. Märker att hon försöker fejka ett "jaaaa men jooo... vänta lite nuuuu" fast hon inte alls vet vem jag är.

En annan gång cyklade jag förbi Björn, som jag numera har bytt läga med. Jag vinkade. Jag stannade. Tänkte prata. Han har ju trots allt varit hos oss (mig och jakob) på fest ett flertal gånger. Han hjälpte oss dessutom att flytta in i lägan han bor i nu. Så jag stannar och frågar hur läget är. Han har ingen aning om vem jag är. Men det var ju Björn å andra sidan. Han är... förvirrad.

Ska jag sluta hälsa på flyktigt bekanta? Tycker det känns så snorkigt, som att "hjälp honom/henne vill jag inte prata med, jag låtsas inte se." Jag säger som Elsa "jag tycker man ska hälsa det är så trevligt". (Har du inte sett dokumentären min vän Elsa? Om hästmannen är en soltstråle är hon hela solen.)



måndag, mars 12, 2007

Morgonblaj

Igår fick jag se den! Inte på helt laglig väg, men JAG FICK SE DEN!

Tenacious D, The Pick of Destiny.

O my god jag skrattade. Fast tv-serien var bättre. Absolut bäst i hela filmen: Djävulens rock of mot The D. Djävulen tycker han är råcool och freestylar på trummor och gittarr. Då ljungade det numera hesa Joplinliknande skrattet i casa del Ozzy mellan väggarna.

Idag är det helt sjukt fint väder. Och Lindyhop. Och jag har fortfarande ett ton gegg i lungor och näsa. Ignorera och gå på dans, eller stanna hemma och inte få ha roligt förräns imorrn kväll? Då är det DOLLY PARTON wehoooo

Tatten har släppt överskottsfärgen. Först trodde jag det var nåt fel. Ringde Johanna. Nä det ska vara så. Och, under var den faktiskt jättefin. Klara färger. Utom på två kronblad. De har fortfarande inte släppt överskottsfärgen. Den kliar nåt infernaliskt förresten. Börjar väl läka på allvar nu. Och på torsdag ska jag hacka i armen igen. When O when I say, ska jag få pilla på den och sova på höger sida?!?!



söndag, mars 11, 2007

Som sagt, det var bättre förr! I alla fall roligare...





Så var det, så blev det

Ingen av låtarna jag gillade gick vidare. Typ Nanne, typ Therese och the Attic. Ändå kollade jag igår. Som gammal faghag måste man ju hålla fanan uppe.

För några år sen, under tiden jag jobbade på spökhuset levde jag med en fot i gayvärlden. Man kan väl lugnt säga att den procentuella andelen homosexuella anställda på Lisebergs programavdelning är rejält högre än snittet. Och, känner man en bög så lär man snabbt känna flera. Och, i gayvärlden är schlager... stort. För många i alla fall. Så, melodifestivalen var varje år en jättehändelse. Några år sågs den på storbild på frisörsalong med dukat långbord och glittergirlander och öppen bar med muskulös inhyrd inoljad kompisbartender. Några år var det årets fest, hos P och K. Alla var där, alla fick röstsedlar, P och K förde statistik. I vardagsrummet hade de ställt upp som en biosalong. Där var det "håll käften och lyssna" som gällde. I köket fick man röka och prata skit. Men för säkerhets skull hade de även ställt in två tv:apparater i köket. I somras gjorde P och K slut. Och frisören Sören har flyttat till Falun. Så, nu för tiden består Ozzys melodifestivalande i att sitta ensam hemma i soffan och bränna ett gäng pengar på smskontakt med Faluntransorna.

Kvällens bästa sms förresten: Jag messade att Sonjas låt nog var det tråkigaste ever. Fick svar under Anna Books låt. "Våga vara fet". För er som känner transorna och mig irl... detta är humor på hög nivå.

Fy vad det är tråkigt att de bor i Falun nuförtiden. Så många timmar som fördrevs, sittande i olika lunchrum. Jag och K. Snackar skit. Medan A bara lägger i en färg på en kund. Sen kommer han in igen. Mera kaffe. Mera skitsnack. Och galna fester. En av långbordsschlagerfestivalerna på salongen till exempel. A och K, på kvällen L och L, står och hänger i ytterdörren. Tre tonårssnubbar raglar förbi. "Äre fest här eller?" frågar en av dem. "Nää. Det här är en frisörsalong! Vad önskas?" svarar L. Jag vet inte vad som hände sen, men plötsligt står snubben med lätt nerhasade kallingar (inte hela vägen!) medan L står på knä, i kort kjol, nylonstrumpor och stilettklackar och TRIMMAR ÖVRE DELEN AV SNUBBENS KÖNSHÅR! Det bara rasar stora sjok, rätt ner i fillingarna.

Undrar om det kliade resten av kvällen? Och vad han tänkte när han vaknade dan därpå...



lördag, mars 10, 2007

Det var bättre förr

Var nyss i affären. Utomhus för första gången sen i onsdags. Det var lite Fear and Loathing in Las Vegas över det. Jag var helt svajjig, gick omkring i affären, visste inte riktigt vad jag köpte. Men nåt var det, för det gick på nästan trehundra spänn. Bland annat köpte jag... persikohalvor. Hur ofta äter man det? Persikohalvor, efterätt à la barndomen. Och vips flyger alla nostalgiska maträtter förbi

Plankstek

Grönpepparsås

Nyponsoppa och glass

Persikohalvor/fruktcoctail med vispad grädde

Pepparbiff

Fondue

Fläskpannkaka

Räkcoctail

Lövbiff med pommes frites och persiljesmör

När jag kommer hem blir jag totalt matnostalgisk och rotar fram Vår kokbok, tryckt 1975 som jag ärvt av farmor. Hittar de här bland annat:

Spätta stekt som i Florens

Sjusärdeles makrill eller sill

Mjölkdrinkar - Milkshakes tur att de översatte..?

Vår kokbok à la 1975 består av 640 sidor. 100 av dessa sidor är rena köttrecept. Sen tillkommer ju då korvrecepten, fiskrecepten och fågelrecepten. Grönsakrecepten är totalt 100 sidor, och består mest av sallader och fyllda paprikor. Tiderna förändras. Samtidigt kan man läsa i den 100-sidiga faktadelen om exempelvis övervikt och bantning. Man ska äta energisnålt och röra på sig. Inte mycket som ändrats där.

Önskar jag hade scanner så ni kunde få se bilderna. Pytt i panna med stekt ägg och rödbetor. Olika smörrebröd à la 50-tal. Persiljesmör på biffarna.

Ah. Ljuva dåtid!



Lagen om alltings jävlighet

Jaha.

Nu har det hänt.

Jag har fått ryggskott.

Av min tatuering.

Hur sant låter det?

Det är sant.

Jag får ju bara sova på vänster sida.

I morse smögsov jag lite på höger arm. Liiiite bara. Kommer Max (tatueraren) slå mig nu? Eller kommer min tatte bli en enda stor färgklutt?


fredag, mars 09, 2007

En blogg om korv

Korv är ett av världens roligaste ord enligt Ozzy. Denna känsla KAN grunda sig i barndomens faiblesse för Fem myror. Brasse pratade jämt om korv. Ville ha korv jämt. Ville ha korv i F-granen. Löste det genom att ha Falukorv i granen.

För några år sedan gick jag på en skola, bodde på internat. Hade en vän som gick lergrejsimojskurs. Hon ville göra en mugg till mig. Hur ska den se ut Ozzy? Jag vill att det ska stå KORV på den.

Så hon gjorde en mugg där det var en liten korv på, och under den stod det korv.

Nog den mest humoristiska mugg jag haft. Tyvärr gick den sönder i flytten och fick åka i soporna.

Nä, nu är det nog dags för en mugg med... korv?


Rythm is da shit?

Här kommer ett sensationellt avslöjande. Ett avslöjande som kanske gör att jag tappar min nya hårdrocksläsare, Metalman. Jag lyssnar inte bara på hårdrock! Jag lyssnar inte ens särskilt mycket på hårdrock. Det går i perioder. Beror på umgänge. Sen jag dejtade den där killen har jag i princip inte kunnat lyssna på hårdrock alls. Jo, Danko har åkt fram en gång. Jag har framförallt inte kunnat lyssna på Ozzy. Jädra killar. Allt ska de sabba. Ozzyboxen står uppe på hyllan och flinar åt mig, minner mig om nederlaget. Med killen alltså. Jens tycker att jag ska sluta dras till tuffa snubbar med tattar. Han har nog rätt. Fast mesiga killar utan tattar är ju också dumma mot Ozzy.

Och HUR kom jag in på killar nu igen när jag ejenklien skulle skriva om MUSIK?!? Jag skyller allt på Ozzy. The real Ozzy alltså. Inte me myself and I.

Jo för jag funderar en del på varför man gillar viss musik. Och nu när jag suttit halva dan med Timbuktus senaste i öronen får jag för mig att det är i rytmen det sitter. Go rytm = digg. Och så tänker jag på andra favvon för tillfället - Weeping willows nya. Framför allt spår 2. Helt fantastisk. Och... helt ostark rytm. Varför är den så fetbra? Svaret är nog harmonierna. Så sjyssta ackordgångar! Och vackra arr! Och sen kommer jag att tänka på att jag diggar Doktor Kosmos också. Jättekonstiga rytmer. Jättekonstiga harmonier. Jättekonstiga allt. Men jätteroliga texter.

Så, slutsatsen? Musik är bra på grund av... ingenting. Och allt. Eller?



Susanne Lanefeldt del 2

Detta är del två i en följetong. Läs föregående inlägg först.

Känsliga läsare varnas. Bloggen handlar återigen om bajs.

Tack vare att jag drack kaffe till frukost får jag idka Lanefeldts knipövningar i en halvtimme. Eller i en halvtimma. Man får välja själv. Håller nästan på att... ja... vad ska man säga... kräma i brallan som sofia skulle sagt. Till slut så säger vaktmästaren att han ska gå och hämta en skena till min garderob och att han kommer tillbaka om en stund. Går.

Dilemma! 1: Hinner jag kräma (återigen Sofiacitat. Sofia kom hem!) innan han kommer tillbaka? 2: Hinner krämdoften försvinna innan han kommer tillbaka? Inser ganska snart att det får kvitta, det finns liksom inget alternativ. In på muggen. Lättar på trycket. Aaaahhh. Spolar. Spolar två gånger för säkerhets skull, det kan ju finnas krämdoft i vattnet. Tvättar händerna med kopiösa mängder tvål som jag skvätter lite överallt i handfatet. Barnängen luktar tårta. Ställer toadörren på vid gavel för att vädra snabbt och effektivt. För säkerhets skull sprayar jag lite Versace diamonds (go parfym!) på muggen.



knack knack knack

Och till råga på allt vill han kolla vattnet inne på toan igen.

Han ska komma tillbaka igen. Vattnet strular.

Och jag är galet kaffesugen.




ggghhhh

Risig morgon. Sitter och sunkar i soffan vid tiosnåret. Knack knack knack. Det är vaktmästaren som ska fixa ett gäng icke fungerande saker i mitt hem, typ droppande kökskran, fixa varmvatten i badrummet, fixa draget från fönstrena. Just nu är han i badrummet.

Och jag är grymt bajsnödig.

Och han har fortfarande fönstrena i vardagsrummet kvar.

Tankarna går till Susanne Lanefelt.

Å kniiiip! Det är braaa! Det är fiiiint! Kom igen!


torsdag, mars 08, 2007

Och här kommer lite mer gnäll

Man ska inte frysa. Om man fryser ryser man. Och då sticker det i hela tatten. Men vad ska man ha på sig när armen är ett enda klägg? Gammal tröja. Som inte är tajt över armarna. Har en. Den är värsta luddtröjan. Den kan man ju inte ha.

Nock tjötat om tatten. Jag har legat i soffan precis hela dan och tänkt att "om jag bara vilar lite så ska jag snart gå upp och hamra in några tusen tecken på uppsatsen". Jag har fortfarande inte vilat klart känner jag. Men jag vet inte vad jag ska ta mig till! Kan inte ligga vid tv:n mer, för jag kan bara ligga på vänster sida eftersom höger arm är sönder och kladdig, och därför har jag legat på vänster sida hela dagen och blivit helt sned och fått dödsont i ryggen. Och jag kan inte sova heller, för det är dito sida som gäller då. Försöker surfa. Det är också plågsamt. Skärmljuset sticker i ögonen på mig. Försöker blogga. Det går inte heller nå bra som ni märker.

Ja lill va tle ål å åka hem ti mamma å bli ompysslad.

Jag började förresten lipa förut när jag kollade på tv. Hästmannen (Ciccis tips) gick i repris. Ozzy + feber + gullig gammal farbror på landet utan elmaskiner som plötsligt blir sjuk och hamnar på hem och får besök av en snäll tjej = Böööööööl. Inga små tårar heller. Bölade inte högljutt eftersom jag inte har nån röst, men det var fantamä krokodiltårar som åkte nerför kinderna.

Kan man vara såhär risig?

Idag är jag sjukare än ever. Jag är dessutom NYTATUERAD och fan vad ont det gör när man är nytatuerad och är sjuk samtidigt. Ren och skär plåga att gå upp i morse och tvätta tatten och smörja in den. Aj aj aj aj aj aj aj aj. Har legat i soffan och stirrat / sovit hela dagen. Skall återvända dit om två sek. Ville bara lägga in lite bilder för nyfikna vänner och andra. Grymt svårt att fota den, för fjärilen är liksom på ryggen, och det är på höger arm så jag fick fota med vänster hand. Svajigt. Kan ju vara febern iofs som svajjar till det.






Den är inte färdig, ska mera grejs till runtomkring, plus färg på fjärilen. Insmetad i salva också, och så rinner det fortfarande gegg från den, men ändå!





Wiiiihiiiii!






onsdag, mars 07, 2007

Här står det ungefär samma skit som i förra inlägget, jag har tråkigt.

Oh mein gott ich bin so ricy. När jag nyser sticker det till i hela tatten. Och den ser bara läbbigare och läbbigare ut för varje minut som går. Så mycket gôr under plasten. Fjärilen är bara en stor svart klutt nu. Ska de va så? Ska man ta av plasten å tojka å sen sätta fast den ijen elle ba låta den va tiss imonn? Så känner jag mig. Som en bäbis. Kom å ta hand om! Tojka! Å ge mej glass ja e suk.


Aj. Host. Snörvel. Hutter. Svetter.

My God vad sjuk jag är. Och så komme de blod å gegg uj Ozzys ajm! Å Ozzys ajm e alles vajm! Fast Ozzys ajm äj fin undej allt gegg å blod. Blir inget foto idag dock, tatten är klädd med plats, och över den rinner gegg och färg. Fräscht va? Anyone wanna marry (marrie) me?


Dagen T

Halv nio in da morning. Pip. Har smetat in VICKS vaporub på hela halsen och bröstkorgen. Darn it va gött det var! I recommend till sjukisar.

Ska vara hos tattaren om 1,5 timma. (Kan inte SA bestämma om det ska heta timmA eller timmE? Blir alltid lika förvirrad.) Rolickt! Hoppas det går att köra igång idag. Skulle ju vara rätt snullet att behöva skjuta upp det nu när man gått och väntat så himla länge. Så, nu ska jag ta på mig oömma kläder (bland annat svart linne så han kommer åt att kladda), vira in halsen i en fet halsduk, trycka i mig några alvedon och styra kosan mot Kungsladugård! HURRA!


tisdag, mars 06, 2007

Oinspirerad, febrig blogg om feber, tatuering och vfu. Tristesskänsliga läsare varnas.

Hjärnan är som varm kolasås.

Och jag har absolut ingenting att skriva om.

Tar mig för pannan.

Det gör ont, i huden, att ta sig för pannan.

Vad skönt det kommer kännas att tatuera sig imorrn.

Not.

Det konstiga är att jag inte ens är nervös längre. Det känns som... jaha. Tatuera. Det har jag gått och väntat på i typ 15 år. Var väldigt väldigt nervös förra veckan. Nu känns det bara självklart. Givet att den ska på.

En av mina VFU-samordnare (VerksamhetsFörlagd Utbildning) sa idag att hon ångrade sig bittert att hon inte tatuerade sig när hon var ung. Nu när hon gått över 50-strecket kan hon ju inte göra det. Tyckte hon alltså.

Gött. Lite pepp.

No return. Its a coming. Yeeehaaa.

Det var för övrigt jäkligt najs att vara tillbaks på gamla praktikplatsen (praktik = enklare att säga än verksamhetsförlagdutbildning). Intervjuade lite lärare. Kom ihåg hur väldans trevlig den arbetsplatsen faktiskt är. Längtar efter VFU.


måndag, mars 05, 2007

Vm i bisatser, satsfragment och parenteser

Lagom till att jag ska genomföra ett helt jättegäng intervjuer och analysera dem och skriva klart en buppsats (ja det är numera ett ord godkänt av Oa. Ozzyakademin. Buppsats. Man kan ju inte säga beuppsats. Det ligger liksom fel i munnen.) så kommer den.

Hostan.

Febern.

Ögonklibbningen.

Ont i hela bröstkorgen'en. Lungorna. Övre magmunnen gör också skitont av nån anledning.

Och så ringer Marika för att snacka lite om feta jobbet som ramlat in, men som helt plötsligt, som vanligt, tycker att vi är för dyra och försöker pruta, och säger "å grattis. har du fått den. den har jag haft i tre veckor nu."

Darn it.


Living next door to Brontosaurus Rex

Jag har fått grannarna from hell. Har nu bott här i drygt en vecka. Har hittills fått *programmerad röst* NOLL nätter utan störd sömn.

Igår fick jag fan spel. Vid elva börjar hallaballooot next door. Ozzy väntar till halv tolv för att inte vara en surbitch, även om det ska vara tyst klockan tio enligt svensk lag. Ozzy har öronproppar. Halv tolv. BÅNK BÅNK BÅNK i väggen. Ingen reaktion. Tio minuter senare. BÅNK BÅNK BÅNK! Ingen reaktion. Nånstans runt tolv kör jag tredje bankningen, som nu är så hård att handen blir mos. Ingen reaktion. Suck. På med kläder. På med skor. För grannen bor i trappuppgången bredvid. Upp för alla trappor. Ut. Nerför alla trappor. KNACK KNACK KNACK. Snubbe öppnar. Jag ser direkt att det är han som är den beryktade Brontosaurus Rex. Han pratar med en stämma starkare än dubbel espresso. Väger troligen 200 kilo vilket förklarar alla klampljud som väcker mig. "Hördudu, jag försöker sova på andra sidan väggen. Har bankat i väggen tre gånger utan reaktion. Ni får tänka på att ta hänsyn, du körde loss i onsdags natt klockan ett också." Upp för trapporna. Ut. In. Ner för trapporna. Hemma. Någon skillnad?

Nej.

Sitter och stirrar framför mig i tio minuter och börjar nästan grina. Funderar på att sova i soffan i vardagsrummet istället. Gör ett nytt försök med öronproppar. Lyckas slumra till. Ända tills halv två när ett bankljud typ "vi bygger bokhyllan Billy" väcker mig. Bankar igen. Lite tystare möjligtvis. Lyckas till slut slumra in vid halv tre.

Vad gör man?


söndag, mars 04, 2007

Söndagsseghet

Det går så feruketanesvärt långsamt att få i ordning här! Jag orkar verkligen inte! Idag har jag i alla fall lyckats harva mig iväg till conteinern med en stol och en säck med skit. Hämtat frysgrejorna från gamla lägan, plus cykeln också. Hade tänkt få i ordning på mitt sovrum idag, men... det går inte. Måste till IKEA. Pronto. Hur ska det gå till? Cicci, sugen på en sväng till IKEA nästa helg?

Om en timme måste jag äntra hojjen och harva mig iväg till teatern. Igen. Det är så jävla kul, men... det bidde lite för mycket att spela hela helgerna tre helger i rad. Å andra sidan fick man en liten nykick igår av impromästerskapen. God damn it vad kul det var!

Och om tre dagar ska jag tatuera mig. Hjälp.


lördag, mars 03, 2007

Om rökning, läga och ilska.

När man läser en viss författare börjar man skriva som den. I alla fall om man är likamed Ozzy.

Har börjat storkonsumera Pluras blogg. Måste ju läsa allt från början! Hoppas därför att hans språk smittar av sig på mig. Men... märker att det i nuläget inte hänt ett skit. Med språket alltså.

Det är konstigt att rökning kan låta så gott när poeter (läs Plura) skriver om det. I hans texter låter det ibland som om rökning är essensen av livet. När det egentligen bara är fråga om en jäkligt otrevlig ovana som får folk att lukta prutt.

Hur rock 'n roll är det att tycka att rök luktar prutt, Ozzy?

Hmm... Mitt jag lever inte alltid upp till mitt namn. Eller till min namne för den delen. Men, vem kan det?

Dagens lägenhetsplus är att det bakom skrivbordet finns världens längsta element som man kan slänga upp fötterna på. Alltid varma fötter vid datorn! Halle lehlujah Dagens lägenhetsminus är grannarna. I förra huset bodde mestadels vuxna studenter. Alltså vuxna på det sättet att det inte var fest VARENDA HELG (eller varenda dag) och när det väl var fest satte man upp en lapp och sa "kom och plinga på och be oss sänka om du störs". Inte i det här huset. Här är det rajraj VARENDA DAG!!! Häromnatten, onsdag, körde grannen till höger igång dödsmetal klockan ett på natten. I förrgår var det nån som typ startade en helikopter lät det som, med jämna mellanrum hela hela kvällen. Jag har sen jag flyttade in inte haft en enda lugn kväll/natt. De har börjat med extrem irritation och stress, och vid tidigast ettsnåret har irritationen lagt sig såpass att man kan domna bort. Så igår... Fredag kväll. Det var rätt ok... fram till elva typ. Jag var så sjuuuukt trött! Och grannen hade fest eller förfest eller nåt. Och då tänkte jag att jag måste undersöka om det är samma snubbe jämt som väsnas, för då jävlar ska han kölhalas!

Sprang runt i olika trappuppgångar för att lokalisera om det var ovanför mig eller på någon sida som det lät. Till slut hittade jag rätt. Jättetrevlig, full, kille. Ozzy försöker behärska sig och säger jag vet att det är fredag och så, skulle bara kolla om det är du som har levt raj raj varje kväll hela veckan, för i så fall får det fan vara nog nu, men är det inte det så ha så kul. Ville bara säga att det hörs sjukt mycket in till mig!

Vad ska man säga om det?

Jag är inte diplomatisk när jag är arg.

Fråga min uppsatsgrupp.

Ormtungan flög fram igår när vi väntat på snubbarna i 1,5 timme pga tids-missförstånd.



fredag, mars 02, 2007

PS

Pluras blogg är helt fantastisk. Hade han friat hade jag sagt ja utan tvekan. Även om han säkert är dubbelt så gammal som jag. What a poet!



Rollstolar + acid = konstigt

Skrev ett väldigt ilsket inlägg i morse om sena människor. Tog bort det nu. Det var så ilsket. Blir så elak när jag blir ilsk. Nu är jag inte ilsk längre. Bara trött. Helt sjukt trött. Helt energilös, helt kraftlös. Känns som om nån kört mig i torktumlare, mangel och under ångvälten.

Skulle vara hemma hela kvällen och pyssla i ordning i hemmet, alternativt hamra in några tecken på uppsatsen.

Näpp.

Får inte gjort nåt.

Sitter bara med stressångest och mår dåligt över att det fortfarande ser ut som skrutt här. Och att jag ska bossa impromästerskapen imorrn. Fank jo lord for Podda som tagit över massa ansvar från mig.

Och för att avsluta med något underhållande:

Jag såg något helt bisarrt idag. Två rullstolsbundna människor som löpte amok utanför en av ingångarna till femmanhuset, den som går typ utanför Åhléns där, ner mot Claes Ohlssonhållet. Det första jag mötte var en afrotjej, långa fräna flätor, solbrillor, läderjacka, solbrillor... och rullstol... som sitter och talar i tungor typ och vevar med armarna. Kollar mig omkring. På vägen bredvid där rullar en snubbe omkring i rullstol. Då blev jag lite skraj och gick vidare. Bakom mig hörde jag efter en stund BANG BANG, som att de löpte amok på någon av staden placerad metallmojäng.

Två rulltstolsbundna som trippar. Komiskt eller tragiskt?

Själv röstar jag för både och.


Hoppla

Nämen titta! Plura bloggar! Sicken grej.

Pluras lillebrolla måste vara Pengabrorsan. God damn it vad likt det är.



torsdag, mars 01, 2007

diggelidigg till pluggetiplugg

Dagens skivtips är för övrigt Joan Armatrading Classics 1975-1983. Alldeles särskilt första spåret. Oh jäh.


öldsfjafhapoo

Jaha

Nu är jag sjukt uppe i varv igen. Den maniska Ozzy is in da haus. Har precis intejuvvat min vän Robert och fått en massa aha-upplevelser, så huvudet är helt inkokt i smarta tankar som jag måste få ner

Med andra ord bloggen blir helt muppig idag. För hjärnan är inte i bloggen. Den är i b-uppsatsen.

Hann aldrig avsluta mitt bloggmaraton igår ju. Massa punkter kvar att ta upp.

Men BAH!

Det går inte!

Hjärnan befinner sig i kokt läge. Måste b-uppsatsa. Sorry. Kanske blir mer senare ikväll när jag fått bajsa ur mig alla kloka ord jag har i huvudet just nu.

ajö


gomorron

Darn

Jag var uppe skitatidigt

Gud vad bra nu hinner jag göra ditten och datten

Till exempel hänga upp gardiner

Och nu måste jag gå om en kvart och har inte hunnit äta klart frullen, sminka mig eller packa väskan.

Och då sätter jag mig och bloggar.

Bra priorieteringsording